Att min man gillar sötsaker är ingen hemlighet så att min son ärvt det borde inte vara konstigt. Semeltid som det är fick sonen chans att smaka av pappas semla. Det var ju en fullträff helt enkelt. Pappa o son i tv soffan ätandes av samma semla var en riktigt gullig syn. Sen var det noggran tandborstning som gällde. Inte lika poppis. Men tandborstningen börjar gå bättre och bättre. El snarare, Jonathan har börjat acceptera att han inte har något val. Grå visserligen men inte alls lika argt och länge som när vi började den nya tandborstmetoden. Vi har ju kämpat nu hur många månader som helst med att lirka o truga för att borsta hans tänder. Till slut kom vi fram till att det helt enkelt var tvunget till förändring så han inte får karies. Vi fick helt enkelt hålla ner honom på skötbordet medan den andra borstade. Vi använder eltandborsten för att det ska gå snabbt och bli bra borstat. Han är inte alls rädd för eltandborsten utan tycker snarare att det är en leksak. Det är ju i alla fall något positivt. Men som sagt, idag var en stor förändring på hans reaktion. Det går framåt. Jätteskönt.
På eftermiddagen idag var vi på sista mötet med barnmorskan. Om inte bebisen behagat komma ut fram till nästa lördag så ska vi på ställningstagande på förlossningen. De gör då en undersökning främst av barnets hälsa, flödet i navelsträngen osv. Vi skulle då vara 2 v över tiden. Som längst får jag gå fram till den 10 feb. Inte hade vi trott att det kunde bli ett februaribarn.
Tankar och funderingar kring livets alla kullerbyttor. En samlingsplats helt enkelt för mina minnen och upplevelser, stora som små. Allt från bebisar, förhållande, bröllop, byggprojekt, poolbygge, jobb, sociala sammankomster, hus och hem.
Om mig
- CaeE
- Hej, vad roligt att du har hittat hit. Här skriver jag om min vardag och upplevelser som kvinna mitt i livet, som mor, fru och yrkesmänniska. Min man och jag träffades och skaffade barn ganska sent i livet jämförelse många och är så glada åt vår familj.
fredag 27 januari 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar