Så, förra veckan fick Wille maginfluensa. Vi var så övertygad om att det var något han fått i sig eftersom det var över i ett huj. Sen blev Micke dålig igår på vad vi skyllde på....smågodis. Men när äldsta sonen började kaskadspy inatt så blev jag tvungen att lägga åt sidan alla bortförklaringar och andra teorier. Spysjukan har slagit omkull familjen. Så är det bara.
Så hur känns det då att vara höggravid och + 4 dagar efter BF.... i detta fall, lättad att lillkillen väntat och tacksam över den försyn och omsorg gud verkar ha haft i det. Hade verkligen varit höjden av allt jobb att vara nyförlöst med en liten 3 1/2 åring som kaskadspyr varannan timma och en man som är totalt utslagen, likblek och orkeslös efter nattens magtömningar och all denna tvätt efter spyor. Jag har helt enkelt tappat räkning på hur många maskiner jag tvättat sen 24 tim tillbaka. Om nu lillen kommer snart kan jag ju inte ha en baktetiehärdhög med vidrig tvätt som inte hunnit bli tvättad.
Morfar kom vid 11 i förmiddags och hämtade hem William till dem för dagen. Han är ju symptomfri sen i helgen så det har hjälpt enormt att han kommit ut ur huset och fått ha lite roligt. Han höll ju på att bli nersprayad i morse av Jonathan. Micke fick sig en härlig dusch men William fick jag bort från skottlinjen i bokstavligt talat sista sekund. Det var då jag desperat ringde till mamma och vädjade att de skulle hämta lillebror.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar