Är jag min mamma?

Finns det någon så viktig person som mamma? Vem är det man ropar högt på när något otäckt händer eller man blir överraskat rädd - jo mamma.

Flera gånger i veckan ringer vi varandra. Ibland flera gånger varje dag. Utöver det har vi kommunikation via whatsapp under hela dagen. Nu när jag skriver om det så här så låter det som om jag inte är självständig alls. :-) Men så är det inte.  Det var en period i mitt liv då vi inte kunde parata på flera veckor. Det var på 90-talet när jag bodde i USA under 8 år och lärde mig allt om att stå på mina egna två ben. Så, med det sagt så skulle jag vilja säga att det mer handlar om att jag helt enkelt tycket om min mamma. Hur irriterande hon än kan vara. För tro mig, irriterande är bara förnamnet. Ibland tror jag att hon inte riktigt lever i samma värld som oss andra och där hennes verklighet bara existetar för henne.

Många som förlorat sin mor uttrycker att de sträcker sig efter telefonen flera gånger om dan. Vilken oerhört jobbig tanke. Jag vet att jag kommer vara den personen.

Vilken sorts mamma vill jag vara och bli? Mamma är lik sin mamma sägs det ju och man kan alltid lära sig av sin egen mor.

Min mamma är givmild - det vill jag också vara.
Min mamma ställer upp - det vill jag också göra.
Min mamma har en hög dos av omvårdnad - det vill jag också ha.
Min mamma kan se arg ut trots att hon inte är det  - jag har drag av det ibland så det vill jag förbättra.
Min mamma är tjatig - så också jag. Det bara måste jag lägga av med.
Min mamma höjde görna rösten när vi var små - jag inser att jag inte är fullt så tålmodig som jag borde vara med mina gossar så nog kommer en och annan höjd röst. Inte bra, det måste jag fixa.

Ja nog finns det många drag av min mamma i mig. Både bra och dåligt. Det bästa jag kan göra är att fortsätta rannsaka mig själv och förbättra det som är på den dåliga sidan.

Barn säger de roligaste saker

Micke berättade för Jonathan igår om matens väg genom kroppen och hur det omvandlas till energi för muskler och HJÄRNAN... "åh vad bra, utbrister Jonathan, för då kan man UNDRA"

I morse kom det en till sån rolig kommentar när Micke förde ljud från toan under "morgonkissen".
"Haha, sa Jonathan, pappa kissar en bajskorv".
"Om man kunde bajsa därifrån, svarade jag, så vore något fel."
Jonathan tänkte en sekund och kontrade till slut, "Men om man hade ett stjärthål på snoppen och en snopp i bak så kunde man kissa en bajskorv"
Jag började givetvis asgarva. Så, när Jonathan senare försökte återge sitt påfund för Micke så blev det ännu värre, "pappa,  om man har snoppen i stjärten så kan man kissa bajs"...

Blåsljud i hjärtat

Man är aldrig beredd på att få höra att det är något på tok med ens bebis. Med två helt friskförklarade bebisar tidigare så förväntade vi oss inte att få beskedet att det var något avvikande vid läkarundersökningen. Doktorn hörde ett blåsljud i vår lilla killes hjärta. Jag såg på hennes min när hon lyssnade på hkärtst att något var avvikande. När hon sedan berättade så kände jag mig lugn utvändigt,  men ändå ledsen och skärrad inombords.

Doktorn sa att de ville att vi skulle stanna kvar för ny läkarkontroll dagen därpå. Samtidigt bad hon sköterskan beställa ett EKG till senare den eftermiddagen. Jag märkte att sköterskan blev förvånad över att EKG skulle tas redan samma dag.

Micke hade haft den briljanta idén att skjutsa ut grabbarna till mormor och morfar för dagen, så han kom precis lagom till BB när vi fick besked om att vi var välkomna på EKG.

Dagen därpå kvarstod blåsljudet oförändrat och vi blev rekommendreade att stanna ett dygn till för ny läkarkontroll dagen därpå. BB i all ära, men så många dygn är det inte det minsta kul. Det ansvarsfulla dock var att stanna de tre dygnen för ny utvärdering på dygn 3.

Tyvärr fick vi inte samma doktor vid den undersökningen. Hon verkade lite smått virrig den här nya damen och hon kunde bara ana ett ljud, men inte på det vis fg läkare hade hört. Hennes bedömning var att det som tidigare läkare hört nu börjat stängas och vi kommer få kallelse till ny kontroll om ett par veckor. Vi får åka hem.

Nu är han född

Den 16 vaknade jag upp och kände mig totalt klubbad. Jag var så trött så jag skulle kunnat sova på en parkbänk och tro att jag sov bra. Något stod inte rätt till. Micke lät mig sova och när jag väl tog mig upp ut sängen vid 11:30 på fm så kände jag mig utmattad och dränerad. Jag ringde till förlossningen och berättade läget. De tyckte att jag skulle komma in för undersökning eftersom jag var 5 dgr efter BF. Sagt och gjort. Jag fick träffa dr Anna som jag träffat två gånger tidigare under graviditeten. Allt såg bra ut med bebisen och hennes diagnos för min del var utmattning och sömnbrist helt enkelt.  Hon föreslog en hinnsvepning för att påskynda processen eftersom det inte hade kommit igång än.

Den eftermiddagen började jag få ont långt långt ned på ryggen och kl 21 började de första små förvärkarna komma, ca 3-4 st/tim. Mamma och pappa kom dan därpå och hjälpte till med barnen för att underlätta för oss lite. Behövdes verkligen. De ifrågasatte om de verkligen skulle åka hem men jag tyckte inte det var mer än lätta förvärkar så de åkte hemåt vid 19:30 tiden. Micke och jag la oss samtidigt som vi nattade barnen och kl 21 (igen) växlade värkarna upp i tempo. Värkarna kom då var 5 minut och vid 23:45 ringde jag förlossningen och pratade med dem. De tyckte då att jag skulle tillkalla barnvakt och komma in. Så 2 min i midnatt ringde jag mamma. De hade ganska nyss somnat, sackarna. Men, de hoppade i bilen och var hos oss på 45 min från det att jag ringde. Pappa skjutsade upp oss, och han måste varit enormt stressad för han lyckades inte hålla en enda hastighetsgräns.  50 på 30-väg, 110 på 90 och 90 på 70. Inte ett rätt hade han. Jag fick tjata oavbrutet om att sakta ner och ändå lyckades han inte. Det var som om han inte hörde.

När vi först kom så satte de en kurva och allt såg fint ut. Vid undersökning var jag bara öppen 3 cm så barnmorskan frågade om vi ville åka hem med några värktabletter. Vi sa att vi hellre ville stanna, och det var inga problem. Vid 01:20 fick vi ett förlossningsrum och hon hämtade en säng åt Micke så vi båda kunde vila lite. Värkarna tilltig och blev så kraftiga att jag grät så fort de kom och vid 02:30 fick jag gas på 30/70 nivå för att underlätta. Hade ju även tagit värktabletterna dessförinnan men fick ingen hjälp av det. Den enda av oss som somnade var Micke. Genom mina ajajaj-tjut in i gasmasken hörde jag Mickes snarkningar. Jag blev så full i skratt. Där låg jag i tandagnisslande smärtor, o han var totalt däckad. Hur mycket han än hade velat så lyckades han inte hålla ögonen öppna. Efter alla dessa vakennätter med spysjuka i huset så var han ett vrak. Varför händer våra förlossningar alltid med uppstart på nätterna???? Fattar inte kroppen att jag är trött?

Vid 03:08 bad jag att få mer lindring av gasen så hon höjde den till 50/50. Vid undersökning några min senare var jag öppen 5 cm och då tillkallades narkosläkaren. Vid 04 las epidural. Under de minutrarna mellan 3 och 4 så drog jag i mig så mycket gas att jag vid flera tillfällen simmade iväg i hjärnan. Jag hörde att folk pratade med mig men jag varken orkade eller kunde inte svara. Det hände som i en dröm....långt långt bort någon annan stans. Allt ekade i slow motion. Jag hörde mitt namn tillkallas och jag försökte följa de instruktioner jag fick när epiduralen skulle läggas. Ligg stilla, kuta med ryggen som en katt, flytta ut till sängkanten, säg till när du får en värk.....jag stortjöt in i gasmasken och drog i mig all gas jag kunde. Sticket kom medan jag försvann till en dimma utan smärta och röster med bara en salig röra pulserande ljud och saker som hände och gjordes med mig utan att jag kunde reagera. Känslan är surrealistisk.

Epiduralen tog verkan och jag fick bra lindring i ca en timme och vid 05:20 fick jag påfyllning. Den dosen hjälpte inte länge innan krystvärkarna drog igång. Jag hade suttit vid sängkanten på en medicinboll för att hjälpa förloppet. Det gjorde jag även vid de andra två förlossningarna och det har varit både  effektivt och en skön position under värkarbetet. Strax innan kl 6 så kommer krystvärkarna och jag säger till micke att nu kommer bebisen. Precis då kommer barnmorskan, el om Micke tillkallar henne....men allt hände så snabbt. Kunde nästan inte ta mig upp i sängen. Fick hjälp av Micke och barnmorskan. Fler folk kom inspringandes.Jag skriker efter lustgasen men vägrades mer, de ville ha mig klar i huvet. Jag vågar inte utan gas tjuter jag. Jorå, nu gör vi det här hejas det på. Jag tryckte på både utan värkar och med värkar och barnmorskan uppmanar att vänta på krystvärken. Kl 06:14 den 18/4 var han ute. Det som kändes som en evighet var bara några minuter. Jag vågade ta smärtan och ut kom han. Åhhh vad fin han var.... Det var ju inte så farligt ändå, all smärta som bortblåst och kärlek vid första ögonkastet.

Vi hade speciellt bett om sen avnavling och fick se den vita navelsträngen och att det slutat pulsera innan de klampade och Micke fick klippa.

Lillkillen vägdes in på 3970 gram och 52 lång. Allt såg bra ut vid första koll och vi fick frukost och lite lugn och ro att fira vår nya familjemedlem innan vi gavs ett rum på BB.

Maginfluensa härjar i vårt hem

Så, förra veckan fick Wille maginfluensa. Vi var så övertygad om att det var något han fått i sig eftersom det var över i ett huj. Sen blev Micke dålig igår på vad vi skyllde på....smågodis. Men när äldsta sonen började kaskadspy inatt så blev jag tvungen att lägga åt sidan alla bortförklaringar och andra teorier. Spysjukan har slagit omkull familjen. Så är det bara.

Så hur känns det då att vara höggravid och + 4 dagar efter BF.... i detta fall, lättad att lillkillen väntat och tacksam över den försyn och omsorg gud verkar ha haft i det. Hade verkligen varit höjden av allt jobb att vara nyförlöst med en liten 3 1/2 åring som kaskadspyr varannan timma och en man som är totalt utslagen,  likblek och orkeslös efter nattens magtömningar och all denna tvätt efter spyor. Jag har helt enkelt tappat räkning på hur många maskiner jag tvättat sen 24 tim tillbaka. Om nu lillen kommer snart kan jag ju inte ha en baktetiehärdhög med vidrig tvätt som inte hunnit bli tvättad.

Morfar kom vid 11 i förmiddags och hämtade hem William till dem för dagen. Han är ju symptomfri sen i helgen så det har hjälpt enormt att han kommit ut ur huset och fått ha lite roligt. Han höll ju på att bli nersprayad i morse av Jonathan.  Micke fick sig en härlig dusch men William fick jag bort från skottlinjen i bokstavligt talat sista sekund. Det var då jag desperat ringde till mamma och vädjade att de skulle hämta lillebror.

Smågodis, ett förföriskt gift.

Idag har min man legat med kraftiga magsmärtor och spysjuka i 9 timmar. Allt pga frestelsen att stoppa i sig smågodis. Han vet sedan tidigare att smågodis inte sitter bra i hans system, dels pga lactos och dels för att....ja det är skräp för systemet helt enkelt och dessutom ofantligt ohygieniskt. Idag tror jag han fått sig en ny ögonöppnare för hur illa hans kropp gillar den typen av gift. Eller, jag hoppas det i alla fall. Han har varit så grymt dålig och inte kunnat ta sig från badrumsgolvet på måååånga timmar.

Så, vad innehåller då egentligen smågodis? Ta en ferraribil tex. Vad innehåller den?

1) ja givetvis socker, socker, socker av olika slag

2) modifierad majsstärkelse

3) ett gelatin av slaktrester från kossan

4) citronsyra E330. Medlet, som har en antioxidativ, konserverande och surhetsreglerande effekt är en rent bioteknisk framtagen produkt. Råvaran till citronsyra är inte citroner eller annan frukt. Istället är den någon form av sockerhaltig lösning framställd från majs. Till denna lösning sätts svampar av svartmögel, Aspergillus niger, som när de "äter" av sockret producerar bland annat citronsyra. Nästa steg i processen är att filtrera bort möglet. För att sedan utvinna just citronsyran ur lösningen tillsätts det starkt basiska ämnet släckt kalk, kalciumhydroxid, varpå ett salt av citronsyra, ett citrat, fälls ut. Detta salt omvandlas sedan tillbaka till citronsyra genom behandling med svavelsyra. Av citronsyra framställs också en handfull andra E-nummer med liknande effekt, kallade citrater. Produktionen av citronsyra sker i stora fabriker, varav en stor del ligger i Kina. En del personer uppger sig få allergiska reaktioner av tillsatsen citronsyra. Kanske inte så konstigt eftersom det kan finnas rester av mögel, mögelsporer eller mögelbiprodukter i tillsatsen. Kanske också rester av kalciumhydroxid och svavelsyra.

5) aromer

6) vegetabilisk olja

7) karubanvax (E903) som är ett ytbehandlingsmedel. Det kommer från vaxpalmens (Copernicia cerifera) blad som skärs av, torkas och kokas ur i vatten. Vaxet renas och har en gröngul färg. Vaxet har länge använts till glansvax för läder, så kallad skomakarevax. Det är det hårdaste och starkaste vegetabiliska vaxet och bibehåller länge sin glans. Det är mycket vattenavvisande och det härsknar inte. Vaxet täpper inte till porerna i skinnet utan skinnet bibehåller sin ”andningsegenskap”

8) färgämne (E120), den röda färgen =karminsyra. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.

Nyttigt, eller hur!? Personligen äter jag nog hellre en frukt - ekologiskt odlad tack.

Frukost på McDonalds

Får man lov att gnälla lite? Eftersom lille killen ännu inte tittat ut så lämnade vi grabbarna på dagis i morse och stack sedan till Mc Donalds för lite frukost. Skönt att bara få sätta sig ned när man känner sig lite sisådär seg. Natten var lagom rolig då jag vaknade vid tre och spenderade en timme på toan totalt spysjuk. Micke satt fortfarande uppe på kontoret med jobb - stackarn. Hur som helst.

Vi beställde en var sin stor meny med frukostmacka, yoghurt, kaffe och juice. Höjdpunkten är yoghurten, som vi fick vänta 10 minuter på tillsammans med mackan. När de väl kom hade han med sig en yoghurt dessutom var denna halvfull. Åh nej, besvikelse. "Tyvärr har yoghurten tagit slut, sa grabben så det räckte bara till en." Och dessutom bara en halvfull, svarade vi. Han erbjöd oss pengarna tillbaka el något annat att ersätta yoghurten med. Vi frågade efter pannkakor då i stället. "Ni kan få en varsin",  erbjuder grabben. "Ok, som ersättning för att den andra bara är halvfull?" Frågade vi.
Han bekräftade och gick för att hämta. Efter 10 min kom någon snorkig liten tjej ut och berättade att hon minsann inte kunde uppfylla ordern eftersom yoghurten kostade mindre än pannkakorna. Vi hade då suttit i 20 minuter och väntat på vår frukost, vilket vi upplyste henne om och att hennes kollega själv redan informerat oss om vad de skulle göra för oss för att ersätta yoghurten. Så, i det här läget är det bara att göra som kollegan redan lovat, informerade vi henne. Hon tjafsade tillbaka om skillnade på pris. Till slut vände hon på klacken med en riktigt sur min och sa inget mer. Efter ytterligare 6/7 min kom grabben ut med pannkakor och önskade oss en smaklig måltid. Det hade då gått 25-30 minuter sen vi köpte vår frukost. Utöver det var det endast 5 bord med några strökunder i hela restaurangen varav ett av dessa bord gästades av ingen mindre än Lars Leijonborg med son. Han verkade inte heller så nöjd med att behöva vänta på sin macka, utan stormade upp efter några minuters väntande och krävde högljutt så hela restaurangen vände sig "vad är det som händer!" Den fd Partiledarens macka serverades och han lämnade restaurangen i sin svarta Lexus lyxåk. Får väl ge honom kudos för att han i alla fall valt en el-hybridbil.

Är det höstblåsor?

För ett par veckor sedan fick båda killarna ont i halsen. Jonathan gick omkring och petade sig o munnen hela tiden, vilket han normalt aldrig gör numera.  När jag tittade närmare i Jonathans mun så var tungan och svalget fullt med små blåsor.  Självklart googlade jag som alltid vid diagnosbehov och tyckte jag kom fram till diagnosen höstblåsor. De har sedermera försvunnit helt och han säger att även halsontet är borta.

Nytt kök för under 10 000 kr

Vi byggde vårt hus 2005/2006. En hel del av de val man gjorde då har man helt enkelt tröttnat på. Vi valde då ett ek-kök som tack vare dess rena linjer står sig än idag. Men kaklet å andra sidan. Vad tänkte vi med. Micke har ett väldigt gott öga för form, färg och inredning över lag, och tycker det är kul att hitta bra deals. Innan jul hittade han en jätte cool glasmosaik som han köpte för 15% lägre pris med drömmen att byta ut vårt gamla kakel i köket....nån gång framöver. Men hur skulle man göra detta lättast och billigast. Vi diskuterade med olika kakelsättare som alla kom med olika lösningar. Det senaste företaget ville riva ner hela köket för att sätta nytt kakel. Givetvis för en vääääl tilltagen summa. Dessutöver så saftade de på offerten till dubbla timmar mot vad deras plattsättare själv hade sagt när han var här. När vi konfronterade arbetsledaren om den påsaftade offerten så fick vi svaret tillbaka att eftersom vi var ute efter ett noggrant resultat uppskattade de att det skulle ta dubbelt så lång tid. Hmmmmm, Vad säger man om det. Vi tackade bara för oss och kontaktade inte dem något mer. Finns det NÅGON ärlig hantverkare där ute? I min värld så är det såhär,  har man lite yrkesstolthet och är duktig på sitt jobb så levererar man alltid ett noggrant resultat utefter sin bästa förmåga. Men, i hantverkaryrket så verkar attityden vara "ähhhh, det duger" eller "ähhh det där märker de aldrig".

Hur som helst. Vi valde att lägga ner jobbet att leta efter ett företag som kunde utföra jobbet och frågade i stället en familjebekant att hjälpa till.

Trots att jag hade blivit lovad att allt skulle vara klart på 2 dagar så var köket inte användbart på 1 vecka. Jag hade motsatt mig valet av tidpunkt för det här projekt så här bara veckorna innan förlossningen pga hur jag mått och behovet att kunna laga mat till grabbarna. Men min man var ivrig att få det färdigt innan lillbebbe kom, så sagt och gjort. Det som var extra känsligt med timingen av projektet var att bebisen legat i säte till bara veckan innan och vi var fram och åter på läkarbesök och ultraljud för att se så han låg kvar efter hans egna spontanvändning. Utöver det låg han och ligger fortfarande helt och fullkomligt ofixerad. Fri att röra sig och vända på sig precis som han själv behagar. Vet inte om det kan påverka,  men jag har aldrig spytt så mycket och ofta som jag gjort sen bebbes spontanvändning. Känns som om jag konstant har maginfluensa. Micke har 100% förståelse men det finns andra i vår omgivning som tyvärr fattar noll och känner noll förståelse el empati. Den bristen av förståelse har tyvärr skapat en hel del drama de senaste veckorna.

1) Mosaiken vi köpte är bara 6mm tjock. Så, vi valde att sätta kakel på kakel i stället för att riva bort det gamla. Vi är jättenöjda med det beslutet och man kan inte ens se att det sitter något annat under.
2) Pga svårigheterna med mosaik runt fönstret så valde vi en större,  enfärgad platta som fick möta mosaiken med en silverlist.
3) Sista inslaget i vår miniköksrenovering var att köpa ny fläktkåpa. Vår gamla funkade inte något vidare så det var dags för en upgrade ändå. Vi satsade på något mer modernt men ändå hyfsat billigt. Funktionen är vi jättenöjda med. Tyst men funkar hur bra som helst.
4) Allt som allt kostade hela minirenoveringen strax under 10.000 kr. Vi kan knappast tro att det är samma kök. Hela huset fick en ny känsla och ja....det är roligare nu att hålla köket rent än vad det var innan. Så, i det stora hela måste jag väl ändå erkänna att jag är nöjd och mycket glad att Micke drev på att få göra detta nu innan lilla bebisen kommer. Det är helt enkelt skönt att ha det gjort.

Före och efter bilder:

Beräknad Förlossning var igår

Nu var det väldigt länge sedan jag la ett ord till den här bloggen. Jag bloggade på ett annat ställe under en period, men valde sedan att lägga ner den pga följare som jag inte uppskattade. Mycket har hänt under de här åren sen bloggen senast var aktiv.

Det största är nog att vi valde att skaffa en trea. Vi passerade beräknat förlossningsdatum igår. Ingen bebis har gjort entré än. Att gå över tiden med tredje barnet var väl inte helt oväntat eftersom jag gått över med de två grabbarna innan. Det har varit så otroligt mycket omkring oss nu de senaste veckorna att det inte känns som om vi haft tid att föda barn. Hur dumt det än låter så har vi faktiskt kännt så....inte än, vänta lite till kära barn. Uttrycket vi fått anamma är "när det regnar så öser det". Allt och lite till har hopat sig just nu.

Jag började jobba igen i September -2013 efter andra barnledigheten. Jag hann bara vara inne på jobbet och gästspela innan jag fick foglossning 2 jan 2014 och därefter sjukskriven halvtid. Det tog inte många veckor förrän foglossningen var så illa att jag blev sjukskriven heltid. Med 2 smågrabbar under fyra år så är det ett konstant jobb att komma ihåg alla rörelser man INTE får utsätta sig för när man har så pass avancerad foglossningen som jag råkat ut för. Självklart hände det till slut. En snabb oväntad sidorörelse med 16 kilos belastning från äldsta grabben och nu.... Kryckor. Det har faktiskt varit en riktig utmaning att få ihop vardagen med mig som invalido. Mannen har varit tvungen att försaka sitt jobb för att hjälpa till med smågrabbarna i stället, och, hur får man då ekonomin att gå ihop!? Självklart har det funnits de i vår omgivning som inte är kapabla till empati och förståelse för vad foglossning innebär och vad konsekvenserna kan bli om man missköter sig och ignorerar kroppens signaler. Vissa har sett mig som lat och oförskämd, och klandrar mig för att min make behövt lyfta, bära, hämta barnen på dagis, handla mat osv i stället för att jag som ändå är hemma hela dagarna tar hand om sånt. Jag som är sjukskriven har ju all tid i världen, eller hur. Mycket mer kan bli sagt om det och det kommer säkert i senare inlägg.

Så vad mer har hänt, jo självklart blir barnen hemskickade från dagis i veckan för att yngstingen hade kräkts. Vad kan vara värre än att föda barn och ha maginfluensa samtidigt. Vi trodde nog att det var pga nåt han fått i sig. Så här i efterhand så var det två kräkningar inom loppet av 9 timmar och inget mer. Sedan en lös blöja 24 tim senare och dessutom ingen feber. Låter inte som maginfluensa i mina öron. Men dagis skickar ju hem båda barnen ändå. Det kom inte så lägligt det heller att ha båda två hemma och röjandes med 1) mig på kryckor,  2) maken som hade deadline på jobbet som han missade, 3) jag var utmattad och hade jätteont i magen och hade behövt vila så mycket som möjligt inför förlossningen, 4) inbokat läkarbesök.
Allt på en gång. Sa ju det: When it rains it poors.